för att snack är verkstad
Ni har säkert noterat att Liberalerna gått och skaffat sig en ny partiledare. Johan Pehrson heter han, och den som följt svensk politik ett tag är åtminstone något bekant med honom då han fram tills nu varit gruppledare i riksdagen och därför bland annat representerat partiet vid dess partiledardebatter då den nyss avgångna Nyamko Sabuni inte satt eller sitter där.
Sverigedemokraterna har satt sig i en lite besvärlig sits. De har på senare tid byggt sin ethos på att försöka vara två olika sorters parti samtidigt: dels olikt alla de andra (ni vet ”det enda oppositionspartiet” som inte hör till ”sjuklövern”), dels just ett parti som alla de andra: som vill föra samtal och ställa krav, och som är ”redo
Alternativa fakta har varit de senaste dagarnas grej, och diskussionen om Verkligheten, Sanningen, Objektiviteten, Lögnerna och så vidare har varit tämligen förutsägbar. Ur ett retorikperspektiv kan man emellertid unna sig att bli lite bråkig (eller i alla fall lite nyanserad) och hävda att det faktiskt går att tänka sig en viss gråskala när det kommer till sanningen: Ofta är det
I dag tänkte jag att vi skulle prata om bilder, men inte om den sort som lika ofta som felaktigt påstås säga mer än tusen ord, utan om diagram som framställer tal, mängder och förhållanden på ett ohederligt sätt. Det här är sannolikt bekant för de flesta läsare, men jag tycker att en genomgång är angelägen för att man faktiskt
